Därför missar vi

Det som är mest förvånande med missade skott, är skyttens oförmåga att avgöra vad som gick fel. Många bågjägare skyller automatiskt på sin skjutförmåga efter en miss och kan till och med ge upp jakten och ge sig tillbaka till lägret för att övningsskjuta.
Det är ett misstag att inte ta sig tid att försöka komma underfund med orsaken till en miss. Det misstaget hindrar möjligheterna till förbättring av skyttet.

För att kunna skjuta bra i en verklig jaktsituation kräver att en rad faktorer samverkar:

1. Din skjutskicklighet, dvs din förmåga att skjuta med precision under normala förhållanden utan stress.

2. Skjutfrossa eller guldskräck, dvs den precisionsförsämring du får av skjutning under nervpress. Det är helt naturligt att bli upphetsad t.ex. när ett vilt kliver fram och vi får en chans att skjuta, det händer alla.

3. Avståndsbedömning. Bågjägaren måste, utom vid extrema korthåll, alltid bedömma avståndet korrekt, eller finna sig i att missa.

Kort sagt, när man missar kan det ha många orsaker, men skjutfrossa/guldskräck är den odiskutabelt främsta orsaken till förstörda storviltspetsar.

Exempel

Det första man måste göra för att komma till rätta med skjutproblemet är att ta reda på orsaken. Åter igen, tycks det vara så att de flesta bågjägare tror sig veta varför de missade utan att vidare tänka igenom situationen. Vi tar ett exempel för att åskådliggöra problemet:

En bågskytt ber om hjälp att få ordning på sitt skytte. Han skjuter då pil efter pil i tät gruppering på 20 meter. Varför tycker han att han har problem? Han berättar då att han under den sista tidens jakter blankbommat fem hjortar i rad på runt 25 meter. Lång tid av förklarning krävdes, innan skytten övertygats om att det inte var något fel på på hans skjutteknink, utan att han, liksom de flesta av oss, skjuter sämre under press. Han behöver arbeta speciellt med den aspekten av sitt skytte. Kalla det skjutfrossa, guldskräck nervositet eller vad du vill, det är fienden. Träna att skjuta under stressade förhållanden.

Nerver

Skulle du bomma ett stort mål hemma på skjutbanan? Om svaret är ja , bör du minska skjutavståndet avsevärt. Om svaret är nej, är din precision tillräckligt bra och problemet ligger någon annanstans. Självklart finns det en mängd olika möjliga orsaker till en miss, men de flesta bågskyttar analyserar inte sina missar ordentligt. De mesta missade skott orsakas av nervositet och stress. Knappast någon klarar av att bli lika påverkad vid skott mot vilt, som mot tavla. Bågskyttemästerskap och skott mot vilt, är situationer då våra nerver kan spela oss spratt och ibland kan vi inte prestera vårt bästa. Varför inte? vad är det som gör att vi inte klarar att koncentrera oss, har vi kanske bara en dålig dag? När man känner fjärilar i magen av nervositet, bör man vara uppmärksam och extra försiktig. De missar vi gör när vi skjuter under press är inte enbart begränsade till skjutfel som många tror. Problemet kan höra samman med att vi skjuter eller rör oss vid fel tillfälle, felaktiga avståndsbedömningar, och vi för onödigt mycket oljud, osv. Nervositeten är alltid som störst i sanningens ögonblick, dvs i själva skottet. De vanligaste felen vi gör är sk "snap-shooting" dvs man släpper för tidigt, eller att vi "fryser" för högt eller för lågt i träffområdet och inte mitt i. Liknande fel inträffar vid tavelskytte, felet uppstår i huvudet och resulterar i att vi inte kan prestera vårt bästa. För att få kontrollen över stressymptomen måste bågskytten vara mottaglig för konstruktiv kritik och träning, samt vara motiverad att försöka åtgärda sitt problem. Att kontrollera sin guldskräck är snarare en fråga om mental inställning, än fysisk förmåga.

Tekniken

För att komma åt problemet är det viktigare att lära sig att skjuta tekniskt korrekt, än att träffa en tavla eller ett vilt. Mental styrka är nyckeln till framgång. Att prova något helt nytt är alltid svårt, men lika svårt är det att hantera situationer när man missar ett viktigt skott. Följande stycken innehåller förslag på hur du kan förbättra din förmåga att kunna skjuta bra under stress. Vilket sätt du än väljer, kom ihåg att första steget är att erkänna för dig själv att du faktiskt har ett problem. Den typen av problem är oerhört vanliga , så ingen behöver skämmas över det. Noggranna observationer av tävlingsskyttar och bågjägare genom åren har visat att 98% har stressrelaterade skjutproblem någon gång under sin bågskyttekarriär. Graden av nervositet varierar mycket från person till person, men problemen uppstår alltid i samband med skytte under pressade förhållanden.

Viktiga aspekter

Det absolut viktigaste när du provar en ny metod för att komma till rätta med nerverna, är att få det att fungera från första pilen. Ha den målsättningen redan innan du börjar. Börja på fem meter eller mindre, mot ett stort pilfång, det får dig att slappna av Sätt inte upp någon tavla på pilfånget! Koncentrera dig helt på att skjuta tekniskt korrekt, blunda gärna. Försök inte träffa något. Målet är att genomföra ett tekniskt fulländat skott. Om du skjuter utan att titta bör du stå mycket nära, högst 1 meter ifrån pilfånget och be en kompis att observera för säkerhets skull. Det är viktigt att börja med en lätt båge för att inte anstränga musklerna för mycket när du tränar in en ny teknik. Skjut till du känner dig säker på att den nya skjuttekniken kommer att vara till hjälp. Sätt sedan upp en tavla och öka sedan avståndet successivt. Om du skjuter ett enda skott utan fullständig kontroll, så börja om från kort håll igen. För att uppnå maxeffekt av en ny skjutteknik , måste man inta en positiv attityd och uppriktigt bjuda till för att lyckas. Nedan följer de bästa metoderna för att uppnå full kontroll över guldskräck/skjutfrossa.

Mekanisk avtryckare (release)

Generellt fungerar avtryckaren bäst tillsammans med sikte, eftersom de flesta skyttar använder sig av en låg ankringspunkt när de använder avtryckare. Låg ankringspunkt är oftast den mest bekväma och stabila. Instinktivskyttar som väljer avtryckare bör välja att ankra i eller ovan mungipan Avtryckaren är utöver ett effektivt hjälpmedel för att kontrollera skjutfrossa, också ett medel för att generellt öka skyttens träffsäkerhet. Om du beslutar dig för att prova en avtryckare, kom ihåg att ha tålamod. Ge dig själv chansen att bekanta dig med den nya känslan. Avtryckaren ska utlösas med hjälp av ryggens tensorer (dragmuskelatur) och inte genom ett medvetet pressande med fingret. Avdraget (släppet) från avtryckaren ska och måste alltid vara en total överraskning. Om du känner att du kryper med avtryckaren eller börjar vänta med på att avdraget ska komma, kommer du snart att börja rycka av skotten. I början är det bäst att be en skjutinstruktör eller en duktig skytt, som använder avtryckare, om hjälp. Avtryckare som utlöses med pekfingret är de mest populära vid jakt och de är också de lättaste att lära sig använda. Men många skyttar som använder avtryckare som utlöses med pekfingret, börjar invänta avdraget och återfaller därför i att ryka av skottet. De skyttar som återfaller är oftast de som tidigare hade stressrelaterade problem. Detta påstående kommer att mötas med många höjda ögonbryn, men det är sant. Orsaken till att ryggskott och guldskräck är oftast vanligare hos skyttar som använder pekfingeravtryckare, helt enkelt för att pekfingret är känsligare än tummen och lillfingret. Till följd av större känslighet och kortare reaktionstid hos pekfingret, är det svårare att behålla överraskningsmomentet i avdraget.

Klicker

Klicker rekommenderas vanligen bara till fingerskyttar, men en del skyttar lyckas kombinera avtryckare och klicker med bra resultat. Klicker är en liten stålfjäder, som signalerar till skytten när det är dags att släppa. Fjädern är spänd under uppdraget genom att pilen löper under stålfjädern. När skytten kommer upp till full draglängd, faller stålfjädern ner från pilskaftet och "klicket" uppstår, varpå skytten omedelbart utlöser avdraget. Om du är tveksam till klickerns effektivitet, titta då på de bågskyttar som deltar i de olympiska spelen. Alla skyttar där använder klicker och det finns en mycket god anledning, för var kan man hitta större press på de tävlande än under en olympiad? Klickern fungerar mycket bra för tävlingsskyttar med guldskräck och den är också mycket effektiv för bågjägare. Den typ av klicker som tävlingsskyttar använder, kan inte användas i jaktsammanhang eftersom pilen då har storviltstpets monterad. Det finns dock klickers som fungerar till alla piltyper, t.ex. Clickery Klick, som fästs mellan den övre lämmen och strängen. Flera olika faktorer bidrar till att klickers fungerar bra, t.ex:

*Klickern ger dig en signal när du ska skjuta och du kan träna upp din förmåga att invänta klicket innan du släpper pilen.

*Klickern får dig att arbeta dig upp till fullt drag, samtidigt som du siktar.

*Klickern får dig att alltid dra lika långt.

*Klickern får dig att dra ett par millimeter extra-du får bra ryggsträckning och bättre avdrag.

En naturlig invändning mot klickern, är förståss att den gerljud ifrån sig, men man kan minska ljudet från klickern genom att fästa tape över änden.

Avslutande tankar

Att jaga småvilt är ett bra sätt att träna sin skjutförmåga under stress. Närheten till vilt hjälper till att reducera stresspåverkan. Att besöka en djurpark eller ett vilthägn, kan också vara till hjälp att avdramatisera närheten till storvilt. Bågens "hållvikt" i fullt uppdrag, är också en bidragande orsak till guldskräck/skjutfrossa. Det gäller särskilt för skyttar som skjuter tunga recurve-eller långbågar. De flesta compoundskyttar håller lägre vikt vid fullt drag genom att bågen har let-off och det hjälper dem att kontrollera sin guldskräck. Jag tror inte att det är hela lösningen på bågskyttarnas nervproblem, men många skulle kunna minska sin dragvikt och därmed komma till rätta med sitt stresskjutande. Dåliga skjutprestationer under pressade förhållanden har negativ inverkan på din jaktglädje. Vi vet alla vilka konsekvenser ett ovanligt dåligt skott kan få vid jakt. De tips och råd som givits här, kan hjälpa skyttar att prestera bättre under pressade jaktsituationer, men som alltid när det gäller bågskytte, man måste försöka helhjärtat för att lyckas.

Ursprungsmaterial Dave Holt
Översättning Peter Lindbom
Redigering Peter Martinelle
Ur: BågJägaren nr 2 1995