Dansk bågjakt statistik ger klara besked!

En av världens noggrannaste studier av jakt med pil och båge har nu summerats i en rapport från FADB och Danska Skov- og Naturstyrelsen. Författare är Erik Larsen. Efter totalt fem år avslutas nu den provperiod som initierades 1999 och bågjakten permanentas i den Danska jaktlagen. 

Undersökningen kan kommenteras i några punkter. 
 
Snabbt ökning av bågjägare
Trots ett av de mest krävande skjutproven som finns för något jaktvapen i Europa ökar antalet bågjägare i Danmark för varje år som gått, de senaste två åren med ca 15% per år!

Bra resultat

Skadskjutnings risken finns nu dokumenterad i ett material som ger en statistisk säkerställning av resultaten. Under fem år med 576 påskjutna rådjur har bara 5,25% av rådjuren dokumenterats som säkert påskjutna och inte återfunna en siffra som med all tydlighet och utan tvekan är jämförbara eller bättre med de vapentyper som är godkända för svensk jaktutövning.  
 
Bågtyper
Under de fem år som rapporterna representerar har den absolut övervägande bågtypen varit compoundbågen som nyttjats i 98 procent av skottillfällena. I en procent av fallen har man kommit till skott med recurve respektive långbåge. En del av detta kan med all säkerhet speglas i de krävande skjutprov som bågjägaren skall genomgå innan han/hon får tillstånd att jaga med vapentypen. 
 
Skotthåll
Över tre fjärdedelar av fallen skjuter man på rådjur på avstånd under 20 meter. I endast 23 procent av fallen skjuter bågjägaren på avstånd mellan 21 och 30 meter. I den utbildning som alla jägare skall genomgå rekommenderas att pil inte avlossas på avstånd överstigande 25 meter. 
 
Skottvinkel
I den helt övervägande andelen skott har de lossats med rådjuret i ren bredsida eller i snett frånskott (totalt 86%) som i internationell litteratur anses som den ideala skottvinkeln vid jakt med pil och båge. Sneda motskott (13,7%) anses däremot vara vanskliga och ge en förhöjd andel skadeskjutningar. Här finns en källa till fel i materialet då blanketten inte har definierat skottvinkeln utan jägaren själv uppger en vinkel som sedan tolkas. På de framtida blanketterna skall jägaren markera inskott och utskott på en figur, det kommer ge säkrare statistik. 
 
Sträcka till immobilisering
Rådjur som är träffade av en pil för sig mycket sällan mer än 50 meter från skottplatsen (87,4%) vilket kan uppskattas till 4-8 sekunder innan de faller. 
Storviltspetsens genomträngningsförmåga
En modern båge och storviltspets har en förbluffande genomträngningsförmåga. I 98,2% av fallen har spetsen passerat genom rådjuret sammantaget samtliga skottvinklar! 
 
Träffade organ
Träffsannolikheten för bågjägaren är mycket hög i 91,2% av fallen träffar pilen i brösthålan, 7% träffar strax utanför i hals eller rygg.  
Statistik över
 
Rådjur skjutna med pilbåge. 
1.    oktober 1999 – 15. januari 2004. 
 
Indelning. 
Denna statistik är framtagen på grundval av bågjaktjournaler inlämnade till Skov- og Naturstyrelsen.
Med hänsyn till ”Bekendtgørelse om buejagt” § 16 är Bågjägare förpliktigade att sända in en specificerad jaktjournal för varje påskjutet rådjur. Underrättelse av detta medför förlust av rätten att  utöva jakt med pil och båge.
Inlämnade rapporter uppgår till 99,4 %. 
 
Antal bågjägare som fällt rådjur. 

Jaktperiod
Antal aktiva bågjägare
Bågjägare som skjutit rådjur
Procent av totala
antalet bågjägare
1999/2000
176
39
22,2%
2000/2001
250 (+42%)
70
28,0%
2001/2002
347 (+39%)
66
19,0%
2002/2003
398 (+15%)
73
18,3%
2003/2004
454 (+14%)
85
18,7%

Antal påskjutna rådjur. 

Jaktperiod
Fällda rådjur
Missade skott (bom)
skadeskjutna rådjur*
Totalt
1999/2000
66
3
1
70
2000/2001
106
1
4
111
2001/2002
101
1
8
111
2002/2003
126
1
8
135
2003/2004
134
5
10
149
1999/2004
533
11
32
576

 De 11 bommar kan dokumenteras med avsaknad av blodspår på den avlossade pilen som återfunnits efter skottet. 
 
Skadskjutningar. 
Skadeskjutning definieras av ”Danmarks Miljøundersøgelser” som ett påskjutet vilt som inte återfunnits.
Påskjutet vilt där man efter skottet varken funnit den avlossade pilen eller blod har medräknats i gruppen skadeskjutningar. Dessa utgör 4 fall.
Dokumenterade skadeskjutningar; påskjutna rådjur där blod eller kroppsvätskor har dokumenterats men djuret inte återfunnits utgör totalt 28 st.
De 11 tillfällen som redovisas som bom räknas inte in i kategorin skadeskjutningar då den avlossade pilen har återfunnits utan några spår av blod eller kroppsvätskor.. 

Jaktperiod
Påskjutna rådjur
Fällda rådjur
Bom
Skadeskjutna rådjur
Skadeskjutnings-
Procent
1999/2000
70
66
3
1
1,49 %
2000/2001
111
106
1
4
3,64%
2001/2002
111
101
1
9
8,18%
2002/2003
135
126
1
8
5,97%
2003/2004
149
134
5
10
6,94%
1999/2004
576
533
11
32 (28)
5,66%

Efterföljande analyser av ”buejagtjournaler” har medfört följande regeländringar för att minska antalet felskjutningar: 
Vid användande av mekanisk spets har man ökat kravet på pilens kinetiska energi från nuvarande 40 Joule till 70 joule. Denna regeländring har skrivits in i förslaget till den nya ”bekendtgørelse om buejagt”.  
På det obligatoriska bågjaktkursen är skytte från torn inlagt som fast moment. 
I manuskriptet till den nya ”Lærebog om Buejagt i Danmark” har lagts till ett kapitel om skytte från torn och skottvinklar. 
 
Jagtform per skott mot rådjur. 

Jaktperiod
Smygjakt
Tryckjakt
Vaktjakt
Skjutplattform
1900/2000
24
22
14
10
2000/2001
31
19
29
32
2001/2002
41
20
17
33
2002/2003
47
18
31
39
2003/2004
59
17
28
45
1999/2004
202
96
28
159

  Bågtyp per skott mot rådjur. 

Bågtyp
Compoundbåge
Recurvebåge
Långbåge
Antal rådjur
565
6
5

 Skjutavstånd. 

Avstånd
0-10m.
11-15m.
16-20m
21-30m
Rådjur
109
153
183
131

Skottvinklar. 

Skottvinkel
Sidoskott
Snett framifrån
Snett bakifrån
Framifrån
Rådjur
454
79
43
2

Rådjuets rörelse i samband med skottet. 

Typ av Rörelse
Stod Stilla
Gång
Trav
Galopp
Rörelse i skottet.
Rådjur
491
79
1
0
5

Flugtafstand fra påskudssted til findested. 

Flyktsträcka
0m-
0-25m.
25-50m.
50-100m.
Över 100m.
Rådjur
87
199
180
50
17

 De 32 påskjutnignar och 11 bommar är inte medräknade. 
Red´s anm: 87,4% av fallen är flyktsträckan under 50 meter. 
 
Pilens gennemtrængningsevne. 

Pilens Genomträngnings grad
Pilen har passerat helt igenom rådjuret.
Genomskott
men satt i viltet
Inte genomskott
Rådjur
485
60
10

 De 11 bommar är inte medräknade.
10 avlossade pilar är inte återfunna, i fyra tillfällen har vaken pilen eller blod hittats.
Red´s anm: 87,4% av fallen går pilen helt igenom djuret.  
 
Träffade organ.  

Träffade organ
Hjärta/lungor
Lever
Bukhålan
Hals/rygg
Lår
Råvildt
456
30
8
37
2

I tilfælde hvor pilen opgives at have truffet flere organer, er træffet opført under den mest vitale organgruppe. Eksempelvis er et skud der har truffet både lever og lunger opført som lungeskud .
De 11 forbiskud og 32 anskydninger er ikke medtaget.  
 
Svendborg d. 29 oktober 2004. 
Erik Larsen.