Dansk bågjakt statistik ger klara besked!
Skrivet av Gudrun Kile, mån, 2009-01-05 16:16
in
En av världens noggrannaste studier av jakt med pil och båge har nu summerats i en rapport från FADB och Danska Skov- og Naturstyrelsen. Författare är Erik Larsen. Efter totalt fem år avslutas nu den provperiod som initierades 1999 och bågjakten permanentas i den Danska jaktlagen.
Undersökningen kan kommenteras i några punkter.
Snabbt ökning av bågjägare
Trots ett av de mest krävande skjutproven som finns för något jaktvapen i Europa ökar antalet bågjägare i Danmark för varje år som gått, de senaste två åren med ca 15% per år!
Bra resultat
Skadskjutnings risken finns nu dokumenterad i ett material som ger en statistisk säkerställning av resultaten. Under fem år med 576 påskjutna rådjur har bara 5,25% av rådjuren dokumenterats som säkert påskjutna och inte återfunna en siffra som med all tydlighet och utan tvekan är jämförbara eller bättre med de vapentyper som är godkända för svensk jaktutövning.
Bågtyper
Under de fem år som rapporterna representerar har den absolut övervägande bågtypen varit compoundbågen som nyttjats i 98 procent av skottillfällena. I en procent av fallen har man kommit till skott med recurve respektive långbåge. En del av detta kan med all säkerhet speglas i de krävande skjutprov som bågjägaren skall genomgå innan han/hon får tillstånd att jaga med vapentypen.
Skotthåll
Över tre fjärdedelar av fallen skjuter man på rådjur på avstånd under 20 meter. I endast 23 procent av fallen skjuter bågjägaren på avstånd mellan 21 och 30 meter. I den utbildning som alla jägare skall genomgå rekommenderas att pil inte avlossas på avstånd överstigande 25 meter.
Skottvinkel
I den helt övervägande andelen skott har de lossats med rådjuret i ren bredsida eller i snett frånskott (totalt 86%) som i internationell litteratur anses som den ideala skottvinkeln vid jakt med pil och båge. Sneda motskott (13,7%) anses däremot vara vanskliga och ge en förhöjd andel skadeskjutningar. Här finns en källa till fel i materialet då blanketten inte har definierat skottvinkeln utan jägaren själv uppger en vinkel som sedan tolkas. På de framtida blanketterna skall jägaren markera inskott och utskott på en figur, det kommer ge säkrare statistik.
Sträcka till immobilisering
Rådjur som är träffade av en pil för sig mycket sällan mer än 50 meter från skottplatsen (87,4%) vilket kan uppskattas till 4-8 sekunder innan de faller.
Storviltspetsens genomträngningsförmåga
En modern båge och storviltspets har en förbluffande genomträngningsförmåga. I 98,2% av fallen har spetsen passerat genom rådjuret sammantaget samtliga skottvinklar!
Träffade organ
Träffsannolikheten för bågjägaren är mycket hög i 91,2% av fallen träffar pilen i brösthålan, 7% träffar strax utanför i hals eller rygg.
Statistik över
Rådjur skjutna med pilbåge.
1. oktober 1999 – 15. januari 2004.
Indelning.
Denna statistik är framtagen på grundval av bågjaktjournaler inlämnade till Skov- og Naturstyrelsen.
Med hänsyn till ”Bekendtgørelse om buejagt” § 16 är Bågjägare förpliktigade att sända in en specificerad jaktjournal för varje påskjutet rådjur. Underrättelse av detta medför förlust av rätten att utöva jakt med pil och båge.
Inlämnade rapporter uppgår till 99,4 %.
Antal bågjägare som fällt rådjur.
|
Jaktperiod
|
Antal aktiva bågjägare
|
Bågjägare som skjutit rådjur
|
Procent av totala
antalet bågjägare
|
|
1999/2000
|
176
|
39
|
22,2%
|
|
2000/2001
|
250 (+42%)
|
70
|
28,0%
|
|
2001/2002
|
347 (+39%)
|
66
|
19,0%
|
|
2002/2003
|
398 (+15%)
|
73
|
18,3%
|
|
2003/2004
|
454 (+14%)
|
85
|
18,7%
|
Antal påskjutna rådjur.
|
Jaktperiod
|
Fällda rådjur
|
Missade skott (bom)
|
skadeskjutna rådjur*
|
Totalt
|
|
1999/2000
|
66
|
3
|
1
|
70
|
|
2000/2001
|
106
|
1
|
4
|
111
|
|
2001/2002
|
101
|
1
|
8
|
111
|
|
2002/2003
|
126
|
1
|
8
|
135
|
|
2003/2004
|
134
|
5
|
10
|
149
|
|
1999/2004
|
533
|
11
|
32
|
576
|
De 11 bommar kan dokumenteras med avsaknad av blodspår på den avlossade pilen som återfunnits efter skottet.
Skadskjutningar.
Skadeskjutning definieras av ”Danmarks Miljøundersøgelser” som ett påskjutet vilt som inte återfunnits.
Påskjutet vilt där man efter skottet varken funnit den avlossade pilen eller blod har medräknats i gruppen skadeskjutningar. Dessa utgör 4 fall.
Dokumenterade skadeskjutningar; påskjutna rådjur där blod eller kroppsvätskor har dokumenterats men djuret inte återfunnits utgör totalt 28 st.
De 11 tillfällen som redovisas som bom räknas inte in i kategorin skadeskjutningar då den avlossade pilen har återfunnits utan några spår av blod eller kroppsvätskor..
|
Jaktperiod
|
Påskjutna rådjur
|
Fällda rådjur
|
Bom
|
Skadeskjutna rådjur
|
Skadeskjutnings-
Procent
|
|
1999/2000
|
70
|
66
|
3
|
1
|
1,49 %
|
|
2000/2001
|
111
|
106
|
1
|
4
|
3,64%
|
|
2001/2002
|
111
|
101
|
1
|
9
|
8,18%
|
|
2002/2003
|
135
|
126
|
1
|
8
|
5,97%
|
|
2003/2004
|
149
|
134
|
5
|
10
|
6,94%
|
|
1999/2004
|
576
|
533
|
11
|
32 (28)
|
5,66%
|
Efterföljande analyser av ”buejagtjournaler” har medfört följande regeländringar för att minska antalet felskjutningar:
Vid användande av mekanisk spets har man ökat kravet på pilens kinetiska energi från nuvarande 40 Joule till 70 joule. Denna regeländring har skrivits in i förslaget till den nya ”bekendtgørelse om buejagt”.
På det obligatoriska bågjaktkursen är skytte från torn inlagt som fast moment.
I manuskriptet till den nya ”Lærebog om Buejagt i Danmark” har lagts till ett kapitel om skytte från torn och skottvinklar.
Jagtform per skott mot rådjur.
|
Jaktperiod
|
Smygjakt
|
Tryckjakt
|
Vaktjakt
|
Skjutplattform
|
|
1900/2000
|
24
|
22
|
14
|
10
|
|
2000/2001
|
31
|
19
|
29
|
32
|
|
2001/2002
|
41
|
20
|
17
|
33
|
|
2002/2003
|
47
|
18
|
31
|
39
|
|
2003/2004
|
59
|
17
|
28
|
45
|
|
1999/2004
|
202
|
96
|
28
|
159
|
Bågtyp per skott mot rådjur.
|
Bågtyp
|
Compoundbåge
|
Recurvebåge
|
Långbåge
|
|
Antal rådjur
|
565
|
6
|
5
|
Skjutavstånd.
|
Avstånd
|
0-10m.
|
11-15m.
|
16-20m
|
21-30m
|
|
Rådjur
|
109
|
153
|
183
|
131
|
Skottvinklar.
|
Skottvinkel
|
Sidoskott
|
Snett framifrån
|
Snett bakifrån
|
Framifrån
|
|
Rådjur
|
454
|
79
|
43
|
2
|
Rådjuets rörelse i samband med skottet.
|
Typ av Rörelse
|
Stod Stilla
|
Gång
|
Trav
|
Galopp
|
Rörelse i skottet.
|
|
Rådjur
|
491
|
79
|
1
|
0
|
5
|
Flugtafstand fra påskudssted til findested.
|
Flyktsträcka
|
0m-
|
0-25m.
|
25-50m.
|
50-100m.
|
Över 100m.
|
|
Rådjur
|
87
|
199
|
180
|
50
|
17
|
De 32 påskjutnignar och 11 bommar är inte medräknade.
Red´s anm: 87,4% av fallen är flyktsträckan under 50 meter.
Pilens gennemtrængningsevne.
|
Pilens Genomträngnings grad
|
Pilen har passerat helt igenom rådjuret.
|
Genomskott
men satt i viltet
|
Inte genomskott
|
|
Rådjur
|
485
|
60
|
10
|
De 11 bommar är inte medräknade.
10 avlossade pilar är inte återfunna, i fyra tillfällen har vaken pilen eller blod hittats.
Red´s anm: 87,4% av fallen går pilen helt igenom djuret.
Träffade organ.
|
Träffade organ
|
Hjärta/lungor
|
Lever
|
Bukhålan
|
Hals/rygg
|
Lår
|
|
Råvildt
|
456
|
30
|
8
|
37
|
2
|
I tilfælde hvor pilen opgives at have truffet flere organer, er træffet opført under den mest vitale organgruppe. Eksempelvis er et skud der har truffet både lever og lunger opført som lungeskud .
De 11 forbiskud og 32 anskydninger er ikke medtaget.
Svendborg d. 29 oktober 2004.
Erik Larsen.



